Bedömning av likabehandling

Likabehandling och icke-diskriminering är frågor som i princip kan gälla alla former av verksamhet i en organisation. Därför kan det till en början kännas utmanande att bedöma likabehandling. Under de senaste åren har bra metoder som kan användas i bedömningen av likabehandling utvecklats. Inget hindrar heller en organisation från att utveckla nya bedömningsmetoder som lämpar sig för den egna verksamheten.  Nedan följer exempel på bedömningsmetoder och länkar till material om metoderna:

Det vanligaste sättet att kartlägga frågor som gäller likabehandling är ett göra en likabehandlingsenkät till personal och intressentgrupper (användarna av tjänsterna). Med en riktad enkät är det möjligt att kartlägga till exempel om arbetstagarna upplever att arbetsplatsen är jämlik, om de upplevt diskriminering, om de iakttagit diskriminering av andra och hur effektiva de anser att arbetsplatsens åtgärder för att främja likabehandlingen är. Med en personalenkät är det möjligt att ställa frågor till personalen om deras synpunkter på likabehandlingen i verksamheten, utbildningsbehoven, de olika sätten att samarbeta med grupper som löper risk att marginaliseras osv. Enkäter till intressentgrupper kan rikta sig till många olika former av grupper, såsom användarna av tjänsterna, samarbetspartner, frivilligorganisationer osv. Syftet med sådana enkäter är att inhämta en extern bedömning av likabehandling i verksamheten eller till exempel inriktningen av åtgärder för att främja likabehandling.

I syfte att bedöma situationen för likabehandling och icke-diskriminering är det möjligt att anordna olika evenemang, såsom temamöten eller workshoppar. Syftet med dessa är att tillsammans bedöma uppnåendet av likabehandling, förekomsten av diskriminering, hurdana åtgärder som kunde vidtas för att vidareutveckla likabehandlingen av olika grupper osv. Den nya diskrimineringslagen understryker särskilt möjligheten för arbetstagare, elever och deras vårdnadshavare samt studerande att delta eller bli hörda i planeringen av likabehandlingsåtgärder och bedömningen av dessa. Möten och workshoppar som behandlar likabehandling kan fungera som ett medel för att inkludera de berörda grupperna i planeringen och bedömningen av åtgärderna. Innehållet i ett bedömningsmöte kan också inkluderas i utbildningsevenemang som gäller likabehandling. Detta kan öka personalens deltagandegrad.

Hörande av grupper som löper risk för diskriminering är en bra metod för att samla in information om likabehandling ur olika gruppers synvinkel.  Hörandet kan genomföras på många olika sätt, såsom genom att anordna diskussionsmöten, genomföra remissbehandlingar eller genom att intervjua sakkunniga som företräder olika grupper.  I syfte att underlätta hörandet har olika verktyg utarbetats, såsom den elektroniska utlåtandetjänsten för myndigheter inom den offentliga förvaltningen (https://www.lausuntopalvelu.fi/SV) och (https://www.dinasikt.fi), som är öppen för alla aktörer.

Bedömningen av likabehandling kan också tas med i en organisations strategiprocess. I till exempel i vissa ministerier framförs en begäran till avdelningarna att bedöma om likabehandling uppnås som en del av planeringen av verksamheten och ekonomin. Sådant material utgör en bra grund för att bedöma likabehandling. Det är möjligt att sätta upp gemensamma likabehandlingsmål till grund för bedömningen, vilka också är en del av organisationens likabehandlingsplan. Tabell 1 innehåller ett exempel på gemensamma likabehandlingsmål som inrikesministeriet använde åren 2013–2014, vars uppnående har följts upp som en del av planeringen av verksamheten och ekonomin.

Exempel på likabehandlings- och jämställdhetsmål, vars uppnående är föremål för bedömning:

Vid en analys av kärnfunktioner granskar organisationen dess centrala funktioner, såsom kommunikationen, ledningen, serviceprocessens olika delområden, marknadsföringen, personalpolicyn osv. ur likabehandlingssynvinkel. Bedömningen kan göras genom att till exempel reflektera över följande frågor.

1. Hur jämställda är de olika funktionerna ur de olika användarnas eller deltagarnas synvinkel? (granskning enligt grupp)
2. Hur tillgängliga och nåbara är funktionerna?
3. Vilka åtgärder kan vidtas för att främja likabehandling?
4. Vilka metoder kan ge information om likabehandlingen i kärnfunktionerna?
5. Hurdana konsekvenser har arbetstagarnas attityder för genomförandet av åtgärderna och likabehandlingen inom dessa?

Syftet med en dokumentanalys är att bedöma hur likabehandling beaktas i innehållet i de dokument som produceras av organisationen och hur mångfald kan göras synligare i fortsättningen. Vid sidan om dokument kan också medieinnehållet och den övriga kommunikationen analyseras.

Exempelfrågor vid dokumentanalys:

Tillgängliga och nåbara lokaler och tjänster förbättrar likabehandlingen av många befolkningsgrupper. Granskningen av tillgänglighet och nåbarhet kan vara en del av bedömningen av likabehandling. Tillgänglighetskartläggningar kan gälla byggd miljö och till exempel tillgängligheten till e-tjänster. Tillgänglighet och nåbarhet kan också beaktas i bedömningskriterierna för upphandlingar av byggarbeten och system. Bra material som gäller tillgänglighetskartläggningar har utarbetats, såsom:

Invalidiliiton ESKEH-hankeen materiaalit rakennetun ympäristön kartoituksissa, ohjeistuksissa ja koulutuksissa

Näkövammaisten keskusliiton Esteettömyys huomioitu –leima

Verkkosisältöjen osalta on tietoa eri aineistojen testaamisesta ja itsearvioinneista Saavutettava tieto- ja viestintäympäristö (Stivi) –suosituksessa

Hyviä välineitä on myös Kulttuuria kaikille –sivustolla

Diskrimineringsfrågor kan också behandlas i arbetarskyddsmaterialet. När verksamhetsprogram för arbetarskyddet utarbetas kan frågor som är viktiga också ur likabehandlingssynvinkel granskas. Den psykosociala belastningen i arbetet ökas till exempel av att kundrådgivare från olika etniska bakgrunder upplever att kunderna yttrar sig rasistiskt.

Också material som producerats i samband med arbetet för jämställdhet kan utnyttjas i bedömningen av likabehandling. Erfarenheter av könsdiskriminering kan lyfta fram till exempel mångbottnad diskriminering eller andra omständigheter som påverkar jämlikheten i arbetsklimatet. Åtgärder som vidtagits i arbetet för jämställdhet kan också ha positiva konsekvenser för likabehandlingen på arbetsplatsen.

Ärenden som gäller likabehandling i arbetsgemenskapen kan också behandlas i utvecklingssamtalen mellan chefen och arbetstagaren. Detta kan innebära att en diskussion förs om till exempel diskrimineringsupplevelser, attityder eller främjande av likabehandling.

Frågor som gäller likabehandling kan också inkluderas i enkäter som kartlägger kundtillfredsställelsen. Detta är ett medel för att få en extern bedömning av likabehandling i verksamheten. I samband med enkäter om kundtillfredsställelsen är det också möjligt att fundera på medel (tillgänglighet, formulär på olika språk osv.) vilka gör det möjligt för så många kundgrupper som möjligt att besvara enkäten.

Material om laglighetskontrollen som gäller myndigheter kan också innehålla observationer som är viktiga i bedömningen av likabehandling. Årsrapporter av de myndigheter som utför laglighetskontroll och vissa myndigheters interna berättelser om laglighetskontrollen kan utgöra sådant material.

Det är också möjligt att beställa en bedömning av likabehandling av en extern aktör. Till exempel omfattar många utvecklingsprojekt en extern bedömning, till vilken det är möjligt att ansluta helheter som gäller bedömning av likabehandling.

Det är också möjligt att hitta forskningsbaserad information om likabehandlings- och diskrimineringsfrågor inom organisationens bransch. Tillgången till sådan information kan underlätta bedömningen av till exempel likabehandlingen i verksamheten. Inom ramen för till exempel uppföljningssystemet av diskriminering, som koordineras av justitieministeriet, har man samlat in en stor mängd information om uppkomsten av diskriminering i utbildningen och under fritiden, i arbetslivet och i social- och hälsotjänster.

Finland bedöms regelbundet av olika internationella organ för tillsyn av efterlevnaden av människorättskonventioner. Landrapporter om genomförandet av människorättskonventioner innehåller rekommendationer om olika livsområden och viktiga teman med tanke på likabehandlingen av olika grupper.

Ytterligare information:
Utrikesministeriets webbsida om människorättsavtal